Vanliga konsumenters bön och andra dikter

dikter av Dan Sondenius


Vanliga konsumenters bön

Goda grönsaker som broccoli
och vitkål, succini och tomat
finns det härliga trollkonster i.
Energi får man av färsk grön mat.

Och frukt är också en belöning
vi får av ett sådant ett system
som ger åt oss alla försköning,
den att ha frukter till teorem.

Axiomet är en fri handel
som åt handelsvägens folk ger val
att efterfölja den sorts vandel
som minskar konsumenternas kval.

Jag i friheten ser det val gro
av vars följder vi får många frön
till grödor som i oss kan få ro
och besvara många munnars bön.

Gud, salta av det vatten som finns
i mycket stora mängder i hav
där utan åtgärd snart ingen minns
vad man dem till smaklig frukost gav!

På torra land kan odlare då
av närings vatten på sin åker
nya grödor i glädje få så
och inse: ej är den en toker

som lyssnar på många goda bud
vi under vår levnads vandring får
av vår klokhetsbelönande Gud,
den kraft som i oss all godhet sår.


Vår väntans vind

Vem väntar inte på en vind
som kärleksfullt smeker ens kind
och säger att delars massa
i samma former kan passa!

De gröna bladens klorofyll
får vår inre ande att bli
upprymd och av den lycka fylld
som gör dig ifrån plågor fri.

Vid pilträden ligger det en
fin fridfullhets oas till damm
och där bland näckrosor sågs den,
den svan som glad i nuet sam.

O fågel, du flyger, simmar
och rör dig över vyerna fritt
mens jag i bunden form rimmar
och drömmer om allt som är ditt!

En bild av dig, o svan, är vad
som får en av kärlek fylld vind
att via luft eller damms bad
nå hjärtats djup via en kind.


Ögonblick av klarsyn

Varken natt eller dag
råder i min själ.
Otydlig och vag
är dimmans farväl.

Ack, klippans gråhet
rymmer föga plats
för mer än den råhet
som ger springarn sats.

På drömd äng vilar
fåglar som redo för flykt
alla planer silar
som jag ur jorden ryckt.

När pjäsens akter är förbi
vet vi alla
att dess marionetter är vi,
snart stela och kalla.

Värmen måste från en sol
ge gången ljus och behag
och av en sådd viol
formas en bättre lag,

en att följa framåt
mot en plats att få
växa ur trist gråhet
av att vår glädje så.

Morgon finns då växten sådd
fått växa fritt
och av verkligheten nådd
förs vi fram ett skritt.


Tro

O radiovåg, vart bär
du mig
från din sändare?
Jag är i ett
myllrande sus
på väg mot
andra stranden
av rymdens hav
och det är säkert:
jag behöver
ett par vingar!