en dikt av Dan Sondenius
Fyra strofer av klagan
Ej mer poesi ur min hand sedan stalkaren
satt bokförläggaren i en sådan sorts trans
att vad jag än skriver kommer man att läsa
det som en tarvlig form av trams.
Till vilken nytta är de skaldade orden
om blott tystnad är vad dem når
då jag beskriver hur en man på jorden
i sitt bultande hjärta mår?
En skugga är vad som skymmer min sikt
och gör att jag ej till Himmelen kommer
med diktens speciella form av bikt.
Men inom mig känner jag ånger.
Ja, stor är min ånger och sorg
över att ha valt diktens ord som konst när
jag borde klivit ur min befästa borg
och levt i livet som det en gång är.
onsdag 12 december 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
