Fyra nya dikter i sviten (19-22)

dikter av Dan Sondenius


19.

Mina tankar är fjädrar
och vilar på moln.
Vardagens vindar
driver oss bort.
Det är endast
en sorts mentala skulpturer
att Jesus är Gud
eller Guds Son. Vi når
verkligheten bortom ytan
via skulpturerna.
För mig är Du, o Jesus,
den öppna sufiordens mästare!


20.

Tanken gör oss
initierade
då det är hjärtat
som tänker.
Jag behöver ingen
annan grad
än denna:
att ana djupet
och dras in i det
av en oändlig
kärleks kraft.


21.

Dessa medvetna
tankar jag ordsätter
berör det självklara.
Varför låter jag
penslarna vila
för att gå hit
och säga
det självklara?


22.

Det är lärdom
penslarna ger mig.
De lär mig att
uttrycka mig själv.
De lär mig att
jag aldrig blir
någon stor mästare.
De lär mig att
jag måste låta dem vila
för att en dag
bli ett med färgen.