dikter av Dan Sondenius
48.
Varje tid, ja varje dag
styrs av samma styrkas lag.
Den att Gabriel lite i det dolda
kollar priset på det nyss sålda
och viskar i våra öron de bud
som utgår ifrån Herren Gud.
Korset är spikat i ditt hjärta.
Bort fördrivs ondska och smärta.
På stigen uppför berget går det folk
som för att fatta ej nyttjar någon tolk.
49.
Under textens yta finns
vad alla våra hjärtan minns
då vi samlade en dag
bevittnar Domens dag.
Religionen är en form
som skyddar under storm,
den livet självt bereder
oavsett våra seder.
Gud är en och tron
är också bara en
då vi sett igenom
det vi ska ledas genom.
50.
Gud är inte skapad
av någon okänd makt.
Gud skapar inte
och glömmer sen sin takt.
Nej, Gud är Levandet
som med kärlekens stora gnista ger
den form som i Oceanens droppar
både djup och yta ser.
tisdag 3 juni 2014
Alltets spegel (45-47 )
dikter av Dan Sondenius
45.
Från urhistoriens dimma
en mening kan anas simma
mot den tid som kallas vår
och där Khidr nya fröer sår
i den framtids orörda mark
som snart får historiens bark.
Av åldrade tankar och förnuft
får snart morgondagens mänskor luft.
Vår tid den saknar sin mäster,
denne har fått en kort semester,
men snart drivs vår längtan åter
att bli ett med tårar man gråter
då man vill enas med och bli det jag
som skriver naturens och historiens lag.
46.
O väldiga djup in i Alltings mitt
där blott Levandet är!
Av Andens stora kärlek
byggs livets bro
och vårt jordeliv blir möjligt.
Att leva utan tanke
på djupets liv och värme
är att leva lite löjligt.
47.
Den som funnit djupet
i varandets väsen vet
att just ett Levande
är vad som formar stjärnan het
och i alla virvlars mitt vi vandrar
tills vi sugs åter till det djup
som ytans kyla klandrar.
Kall är blott den som inte vet
att varm och het det blir du
av tron på Levandet.
45.
Från urhistoriens dimma
en mening kan anas simma
mot den tid som kallas vår
och där Khidr nya fröer sår
i den framtids orörda mark
som snart får historiens bark.
Av åldrade tankar och förnuft
får snart morgondagens mänskor luft.
Vår tid den saknar sin mäster,
denne har fått en kort semester,
men snart drivs vår längtan åter
att bli ett med tårar man gråter
då man vill enas med och bli det jag
som skriver naturens och historiens lag.
46.
O väldiga djup in i Alltings mitt
där blott Levandet är!
Av Andens stora kärlek
byggs livets bro
och vårt jordeliv blir möjligt.
Att leva utan tanke
på djupets liv och värme
är att leva lite löjligt.
47.
Den som funnit djupet
i varandets väsen vet
att just ett Levande
är vad som formar stjärnan het
och i alla virvlars mitt vi vandrar
tills vi sugs åter till det djup
som ytans kyla klandrar.
Kall är blott den som inte vet
att varm och het det blir du
av tron på Levandet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)