Alltets spegel (35-36)

dikter av Dan Sondenius


35.

I djupet av pyramiden finns en spegel
som för alla ord och tankar är en regel.
Den speglar allt som funnits och som finns.
Den alla drag och färger minns.

Till en prisma formar den vad som ses
då tid åt djupt inre speglande ges.
Bortom alla skal du i trance kommer
och förstår att förlåta och visa ånger.

O Alltets Spegel, du är den skatt
som är mer än summan av skarp och matt!
Du vänder våra strålar till det djup
där allt svävar uppåt i ett omvänt stup.

Till höjden är det som djupet tar
den som vandrat klokt då han visdom har.
Svävande över alla vardagsbekymmer
den vise till högre sfärer rymmer.

Där ser du Gud i ängeln Gabriel.
Där blir delar formade till en hel.
Där är profeterna ett i den Logos
av vars rikedom livets mening fås.

Dagens steg är viktiga bitar om du
lägger jorden samman med himlar sju
och når summan av allt i den fas
som är upplysningens klara extas.


36.

Över havets vågor svävar Anden.
Den också penetrerar ökensanden.
Via visa profeter gavs vi ord
att nyttja för odling till vårt bord.

Det som ska dödas är synden,
inte kroppen. Det vet hela rymden.
Khidr dödade inte fysiskt den grabb
Moses trodde dräpas på grund av agg

mellan son och föräldrar men väl
fick de säga till honom farväl.
Bort försvann vad som var ett sår
och som skulle förgiftat kommande år.

Vis var Guds budbärare och han nås
av den som kan något om hypnos.
Texten ska tolkas och den som förstår
är den som visdom av historien får.

Pyramidens lärdom var något för den färd
Gud ansåg att Moses med sin klokskap var värd.
Hjärtat vet även om hjärnan ej förstår.
Hjärtats sanning gör att du visdom får.