dikter av Dan Sondenius
5.
Mysteriet anas av den som i sin bostad
i djupa hemligheters värld är rotad
och därför i tanken sig ofta tar
dit man av nektar njuter alla dar.
Med öppna sinnen sluter man den bok
som läses av en girig högfärdstok
utan förmåga att i hjärtat förstå
att vi kan färdas framåt utan att gå.
O vad ängeln Gabriel saknas av de sanna,
de som Gud Fader aldrig önskat förbanna!
Gud vill ge sin ädla ledarstav,
som en gång hög ängel Gabriel gav,
till mänsklighetens förståndiga profet,
den som klok något om livet vet.
Med förmåga att skåda framåt ett tag
formar profeten den viktiga handlingslag
vi mänskor behöver för att kunna skåda ljus
där eljest blott härskar en grå dimmas brus.
Se, de har format en kedja av kloka råd,
de profeter som samlat i tempels förråd
den näring som vi levande behöver,
det som piggar upp där annat söver.
Mer av goda näringsriktiga gryn
för vår framtid upp mot höga skyn
där vi kan skåda en spegelsal
för våra möjliga handlingsval
och i hjärtat förstå det sätt
som formar det som är rätt.
Jag sluter mina ögon för att se
den som får mitt hjärta till att le.
Vi kan höjas ovan köttets krav.
Vi kan befria vår inre slav.
Med frihet i vårt sinne vi kan forma
en ny person av oss och sedan storma
den fästning som heter Elakhet
och vars vän är trög Bekvämlighet.
Djup är den känsla som når långt;
som öppnar där det är trångt
och en vän gör av den som förut
stormat mot oss med förgiftat spjut.
Broder är broder med bröder.
Klok sanning vår framtid göder.
6.
Högt är det pris vår tid betalar
då vi mänskor ej lyssnar i salar
där allt som avhandlas mest rör effektivitet,
hur man ska öka produktion och lönsamhet.
Den inre mänskan glöms helt enkelt bort
om vi bara ska köpa mer och av billig sort.
Om tillväxt i anden man talar i tysthet
och ingen vet vad som menas med kyskhet.
Sår i själen och därtill en förgiftad kropp
får den som av all lönsamhet förlorat sitt hopp.
Vad kan världen ge som inte mäts i pengar?
Kostar parkbesök lika mycket som sängar?
Lyssnar jag på min inre ängels röst
hör jag hur Gabriel viskar och ger tröst.
Synden hör denna världens ordning till.
Vi måste leva med den några dagar till.
Kommer fridens längtan till hjärnans krets
slår klara tanken på förnuftets svets
och formar en ny ordning av köpekalkylen.
Mer sojadryck ställs in i kylen.
Kommer var och en av oss att lyssna lite
slipper vi skyhöga summors vite
och kan få jorden att snurra i en annan bana
än hastigt nedför en rutschkana.
tisdag 10 september 2013
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)