Alltets spegel (120-124)

dikter av Dan Sondenius


120.

De vars tro har gudar av sten
saknar artär men äger ven.
De offrar åt bilderna med,
ty hela deras tro är sned.

Gud vakar över allt som sker.
Han djupt i våra hjärtan ser.
För Moses var en väg att gå.
För Khidr ett annat mål att nå.

För Moses gällde präst och kung,
en uppgift som var hård och tung.
Salomon fick mer av krona,
skulle ock med djinner dona.

Kung Salomon visste och såg
att allt inte är bluff och båg.
Vid avbild: den som ej visste
att han sanningen där miste.


121.

Kung Salomon var i Khidrs tjänst,
visste att trä av eld blir bränt.
Var därför snar till att medla
och därmed visdom förmedla.

Gud vet att man med flit skapar
den näring boskapen lapar.
Att grönskans väg är livets guld
som bakar flott och minskar skuld.

Att lyssna på en prästs stämma
kan få köpmän att uppstämma
i det heliga verv som rik
gör den som handlar med guldspik.

I Templet fanns kungliga ord
om en kommande roll som smord.
Visdomen blir besjälad kropp
och hela världens frälsningshopp.


122.

Mellan Östern, Mellan-Tiden,
Jesus hette individen.
Det absoluta blev konkret,
något som hela världen vet.

Lidandet blev till en lycka
som många halsband fått smycka.
Vi får av lidandet lära
vad en människa kan bära.

Lagens regler blev sinnelag
och morgon blev till ljusan dag.
I Jesus fick folket en roll
att på egna känslor ha koll.

Vägen blev tydlig till ett mål,
till ett rus utan alkohol.
Till Gud gick man via korset.
Hjärtat var det starka fortet.


123.

Så blev Jesus sedd som vår Gud.
Han förkroppsligade Guds bud
med det ädlaste sinnelag
som för varje morgon är dag.

Förkroppsligad blev han Guds Son
att konkret finnas på ikon
och där leda de troende
till de i himlar boende.

Så spreds sadducéernas tro
till ett enkelt,  prosaiskt bo.
I klostret, långt från ståt, fick Gud
se tjänare i säckvävs skrud.

Munkarnas gnista tände det
som gjorde bok av tankfullhet.
Vi fick kristen statsteori
men också livsfilosofi.


124.

Fattigdom blev till ideal,
ej blott ett tråkigt minnestal.
Flit gav munkarna åt den tro
som var till Himlarna en bro.

Med Jesus som lykta folk såg
vad som fanns i marknadens våg.
De såg i rikedomens dans
allt annat än förnuft och sans.

Rikare blev kyrkan som gav
ledning på ett stormande hav.
Med kistan full fick magister
göra lycklig förut bister.

De fattigas kyrka blev stark
och kunde odla upp ny mark.
Ädel byggnad var det som var
vad som Sonen gav åt sin Far.