Dolda sår

en dikt av Dan Sondenius


Dolda sår

Tillsammans gick de och såg noga
att min dag förvandlades till kväll.
De kallade mig idiot och gladdes
åt föräldrarnas ivriga läxhjälp.

Själv var den ensamma vandringen
min utstakade väg. "Gå inte med
honom!" skrek man, fyllda av
något slags hämndbegär.

Så hård den smeksamma handen
kan bli, när den inte smeker mer.
När orden som flödade rikligt
förvandlats till tystnadens mur.

Ser du såret i mitt hjärta för allt
blod som naturligt samlas där?
Kanske ler du åt alla dessa
pilar som har samlats där.

En lyra som bröts

en dikt av Dan Sondenius


En lyra som bröts

Ung var jag då du med kikaren såg
att jag kunde tjäna dina syften. Alla
preparat du gav mig skulle få mig
att snava på den grusiga stigen.

Du var långt ifrån mig, gav mig
aldrig värme. Men du såg i din kikare
ett värde att få mig att snava. Fick jag
äga mina egna tankar? Jag frågar.

På livets väg ganska långt jag hunnit
och har nu missat det som kunnat ge
min ålderdom milda glädjens färg.
Du segrade med dina preparat.

Skyddad kunde du se min vandring
som du noga stakat ut. Jag ville inte.
Men din lek blir bara allvar för den
som sörjer den brutna lyran.

På väg

en dikt av Dan Sondenius


På väg

Vilse utanför staden beklagar jag guiden.
Varför dessa vackra ord med gester
som ledde mig bort ifrån ruinen,
detta minnesmärke av det förgångna?

Det storslagna borde ligga i själva gesten:
Att mätt och kunnig leda sökaren
till en förfluten epoks källåder
där vattnet flödar rent och rikligt.

Det är bara spåren vi kan finna idag,
utkastade och bildandes ett mönster
som först får en mening i vår egen
rekonstruktion. O bonde, soldat och konung!

Tre steg mot framtiden! Jag snavar när jag
vilse i det klasslösa samhället kolliderar
mot spontant bildade grupper som alla
säger: Inte du!


.

Varningen

en dikt av Dan Sondenius


Varningen

Stegen mot sanningens dörr
går genom en dimma.
Kraxande kråkor i ökendrömmar
varnar för vissnande träd.
Nu flödar vatten
ur sönderslagna krus.
Spår av kärlen
bildar det grus
historikern behöver
för att ledas vilse.

I hjärtats djup

en dikt av Dan Sondenius


I hjärtats djup

I mitt hjärtas innersta
finns en våglängd
från det innersta.
O att höra detta ljud,
sänt från vår gudom!
Herrens röst i våra hjärtan talar
och bildar blod.