Alltets spegel (85-87)

dikter av Dan Sondenius


85.

I livets alla skiften är vår Gud
den som hos oss i vårt innersta finns
och som våra goda gärningar minns.
Han förlåter i härlighetens skrud.

Allt vad vardagen ser genom sin lins
har att lyda den Högstes ädla bud
och det som är gott kanske återvinns
men om det andra hörs snart inget ljud.

Till djupet går själarnas reningsbad.
Vi befriar oss ifrån jordisk synd
då vi reser till en högre sfärs rymd.

Vad tanken på själsresan gör mig glad!
Jag ska ej sörja vad jag inte haft.
Det var en osmaklig, förgiftad saft.


86.

Ej annat eller mer det är i dag
än vad gudomsdjupet åt oss skänker
av det som är matt eller klart blänker
i kraft av Sanningens eviga lag.

Från böcker och andra texter blott tag
det som berikar den som gott tänker
och som strävar efter att mindre vag
kraftfullt göra det som ingen kränker.

I djupet finns för alla en sorts bro
som leder till den gemensamma sfär
där vår Gud i all sin väldighet är.

I djupet av all religion: en tro
som alla bördiga marker göder
då den av en ursjäl nytt liv föder.


87.

Dagens fina fåglar fryser blott där
ej varma vindar och ljumma strömmar
om alla jordens varelser ömmar,
ty i karghet Guds ande knappast är.

Många varma vindar är de drömmar
som leder dagen till de ljuva bär
där ryttaren släpper på de tömmar
som hästen alltför strikta vägar lär.

Ljumma strömmar i små drömmar leker
då vi på soliga vägar vandrar
och till måltid egen nektar blandar.

Vi är de livets fåglar Gud smeker
med godhetens höga, ädla extas
då vi för de vilsna till Hans kalas.